Kulturförvaltningen

Kulturlivet som del av beredskapen – ett verktyg för att arbeta mer träffsäkert

Ingen beskrivning tillgänglig

Den dag samhället prövas i kris eller krig finns de relationer, nätverk och mötesplatser som finns – starka, sköra eller helt frånvarande. Kultur och konst bidrar med verksamheter, nätverk, upplevelser och sammanhang som hjälper människor att orientera sig och hålla ihop när samhället sätts under press. Här hittar du verktyg för att kulturlivet ska bli en en del i kommunens beredskapsarbete.

Kommuner har enligt lag ansvar för flera delar av beredskapsarbetet. Regelverk och styrdokument beskriver i hög grad vad som ska göras, men lämnar större utrymme för hur arbetet organiseras och genomförs i praktiken. Det här materialet visar ett sätt att arbeta med den ideella kultursektorn inom ramen för uppdraget. 

Beredskap handlar inte bara om organisation och strukturer. Den handlar också om sådant som påverkar hur lokalsamhället fungerar, men som inte alltid syns i planer eller organisationsscheman. Här kan kunskap och perspektiv från kulturlivet bidra till en bredare förståelse av lokala förutsättningar, sammanhang och erfarenheter. 

Det handlar inte om att ge kultursektorn ett beredskapsuppdrag. Det handlar om att ta vara på kunskap, relationer och erfarenheter som redan finns. 

Materialet tar avstamp i de fyra delar som kommuner enligt lag ansvarar för inom beredskapsarbetet: 

  • Risk- och sårbarhetsanalys
  • Utbildning och övning
  • Samordning
  • Uppföljning och rapportering 

Varje del innehåller frågor och arbetssätt som kan användas tillsammans med andra verksamheter, organisationer och personer lokalt. Verktyget ersätter inte befintliga metodstöd för utbildning, övning och uppföljning. Syftet är att visa hur kulturlivets erfarenheter, nätverk, mötesplatser och lokalkännedom kan tas till vara i kommunens beredskapsarbete. 

Att stärka beredskapen tillsammans med kulturlivet – vad betyder det i praktiken?

När kulturlivets roll i beredskapsarbetet diskuteras hamnar fokus ofta på vad sektorn kan bidra med. Betydligt mer sällan diskuteras vilka förutsättningar som krävs för att det värdet ska uppstå och utvecklas. 

Mycket av det som kommuner arbetar med går att räkna, mäta och följa upp. Det går att räkna aktiviteter, föreningar och besökare. Betydligt svårare är att få syn på sådant som byggs långsamt: relationer, förtroende och lokalkännedom. Sådant som ofta ligger bakom det som i dag beskrivs som motståndskraft. I praktiken innebär det att beredskapsarbetet behöver omfatta mer än den offentliga organisationens egna resurser och planering. Kulturlivet behöver ses som en strategisk del av de förutsättningar som bygger ett robust lokalsamhälle. 

Samtidigt handlar kulturens betydelse inte bara om relationer och nätverk. Konst och kultur har ett värde i sig. De ger utrymme för det som inte behöver motiveras av nytta för att vara viktigt.

Fler verktyg för arbetet

Flera av de förutsättningar som lyfts i det här verktyget utvecklas inte inom beredskapsarbetet i sig. Därför kan flera av de övriga verktygen i verktygslådan användas för att stärka kunskap som också påverkar kommunens arbete med beredskap.

  • Inventering kan användas när kommunen behöver en mer samlad och aktuell bild av vilka aktörer, verksamheter och nätverk som finns lokalt. 
  • För dialog med den ideella sektorn kan användas för att utveckla relationer, fånga upp erfarenheter och skapa bättre kunskap om lokala förutsättningar, behov och utveckling över tid. 
  • Handlingsplan kan användas för att prioritera insatser och omsätta kunskap till konkreta mål och aktiviteter 
Ingen beskrivning tillgänglig

Risk och sårbarhet

I arbetet med risk- och sårbarhetsanalys (RSA) bidrar kunskap om mötesplatser, nätverk och verksamheter, i och omkring kulturlivet, till förståelsen av hur lokalsamhället fungerar i praktiken.

Ingen beskrivning tillgänglig

Utbildning och övning

Utveckla realistiska övningar och scenarier genom att utgå från situationer där människor möts, nås av information och samverkar, redan i dag.

Ingen beskrivning tillgänglig

Samordning

Ofta finns redan kontaktvägar och samarbeten mellan människor, verksamheter och organisationer, i vardagen. Däremot syns de inte alltid i kommunens strukturer.

Ingen beskrivning tillgänglig

Uppföljning och rapportering

Följ upp efter en övning eller händelse. Hur fungerade samverkan, informationsspridning och kontaktvägar, i praktiken? Vilka erfarenheter tar vi med i det fortsatta beredskapsarbetet?

Vem ansvarar för beredskapsfrågan i kommunen och var kommer kulturen in?

Beredskapsarbete handlar inte bara om planer, ledning och samhällsviktiga funktioner. Det handlar också om hur människor får information, vilka mötesplatser som används, vilka relationer som finns lokalt och vilka nätverk som fungerar när vardagen förändras.

Det är i det sammanhanget som kulturen blir relevant. Kultur- och fritidsverksamheter når många människor genom mötesplatser, arrangemang och nätverk som finns i vardagen. Där byggs relationer, tillit och lokal kännedom upp över tid – förutsättningar som påverkar hur samhället fungerar när det sätts under press. 

Det innebär inte att kulturen ansvarar för beredskapsarbetet. Ansvaret ligger hos kommunen enligt Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser. Kommunfullmäktige beslutar om den övergripande inriktningen och kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar att leda och samordna arbetet.

Hur arbetet organiseras varierar mellan kommuner, men samordnas ofta av kommunledningskontoret eller en särskild funktion för säkerhet eller beredskap. Där hanteras vanligtvis risk- och sårbarhetsanalys (RSA), planering, övning och uppföljning.

Samtidigt genomförs beredskapsarbetet i hela organisationen. Varje nämnd ansvarar för sin verksamhet även vid störningar, och hur delarna fungerar tillsammans avgör den samlade förmågan.

I praktiken innebär det att olika delar av kommunen bidrar med olika funktioner. Tekniska verksamheter ansvarar för infrastruktur som vatten, värme och transporter. Socialtjänsten ansvarar för stöd till personer med särskilda behov. Skolan ansvarar för verksamhet och kommunikation till barn och vårdnadshavare. Kultur- och fritidsverksamheter bidrar med mötesplatser, relationer och sammanhang där människor nås, möts och samverkar.

Tillsammans utgör dessa funktioner olika delar av kommunens förmåga – från det som måste fungera till det som gör att människor får information, orienterar sig och hittar vägar att hjälpa varandra.

Vid en extraordinär händelse kan en krisledningsnämnd ta över beslut. Det operativa arbetet leds då av en särskilt organiserad krisledning. 

Källor